Darlings.

Hej!

So long time. Alltid samma motstånd till att börja skriva igen. Det kommer tankar om prestation. Det behöver ske en hel sammanfattning för att börja igen. Livet som hände mellan mina texter, vad ska ske med det tomrummet? Tron på att jag måste dokumentera det för att det ska fortsätta vara levande styr mig inför att känna lust. Så vad sker bakom den där skeva tanken?

En trötthet finns närvarande, och en lust men den ligger där bak och gnager. Som att stå i startgroparna och inte veta åt vilket håll den ska ta form. Tror jag börjar befinna mig i gränslandet mellan att fortfarande behöva lägga tid på återhämtning och att få kroppen i balans och att börja få utrymme i mig själv för förverkligande av något annat. En fine line. Någonstans är det lättare att bara vara golvad, finns inte behov av något mer än det som är. Jag misstänker att det är det nya året som redan gör mig närvarande för vad som komma skall. Min intention med året är att börja forma det liv som jag vill ha och som jag mår bra av. För att nå dit och behöver tomrummet kring det som är bli tydligt. Gapet, suktan, längtan som säger att det finns rum för något mer eller något annat. Ofta är det så märkligt, det finns en känsla av vad det som jag längtar efter men ingen tydlighet i hur det ser ut eller vart jag ska gå i den fysiska verkligheten. Time will tell I guess. Tålamod.

Det är som att revolutionen börjar puttra i mig. Som att jag vet att när som kan det bli dags att ändra om. Det krävs en vakenhet och en klarhet i att se vad det är som behöver ändras. När börjar det skava, när är vanan inte längre något som hjälper dig? När är det dags att släppa taget? En fin, vis, superhjälte i mitt liv sa en gång- det enda i som vi vet i livet är att ingenting består. Det är i ständig förändring. Jag börjar se det. Det första känslan jag möter är besvikelse för någonstans har jag nog letat efter det konstanta. Platsen där jag kan vila och andas ut. Mitt hem. Men det kommer aldrig att finnas i det yttre för det kommer ständigt behöva förändrats, bytas ut och uppgraderas. Samma skor håller inte hela livet. Där vill jag växa in i en stund inställning för jag pendlar mellan nyfikenhet och besvikelse. Konsten att låta livet få vara en nyfiken resa istället för att se det som ett desperat sökandet. Vad finns här nu? Vad önskas. Vad behövs? Vad väcker lust? En vakenhet i att hitta tillbaka till det som väcker energi och meningen men att leva igen.

I det ber jag om hjälp och guidning i livet. Hjälp mig hitta till det som väcker min meningsfullhet och min kärlek till livet just nu, i morgon, i denna stunden. < 3

Love Agnes

glitterdimma

En kommentar

  1. Så många tankar. Känslor. Tillåt dig att stanna upp. Känn in din kropp och vad den behöver för att må bra. Så vackert att du delar hela ditt register av känslor. Vackert.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *