Min femenina kraft

I helgen fick jag höra att jag är i konflikt med mig själv för att jag inte accepterar den feminina kraften i mig själv. Att det maskulina är det eftersträvansvärda. Spot on på den! Det uppvaknandet har funnits med mig sen dess och jag känner mig nervös inför att dela det för att det är lätt att trampa på tår. Plz don´t hate me <3

Jag ser ofta ner på allt det som jag älskar med yta, beklätt den delen av mig med undanflykter. Trott på att det är bara är en konsekvens av att jag är osäker i mig själv. Känt att det feminina är fel. Vad fyller personen som lägger in en glittekudde i en trasig bil för funktion. Bilen behöver klara av att rulla innan den behöver pimpas. Hur kan glitterkudden bidra här i världen? Känt att jag är kass som inte kan laga bilen. Är ni med på vad jag menar?

Men jag börjar se att det är något vackert i att servera världen skönhet och femininet. Vad vore världen med endast praktisk struktur? Glitterkudden skapar något fint att se på, något mjukt att vila på, överflöd att uppskatta. Som Deborah försökte förklara, det är den delen som gör livet kul, det är glittret som sätter guld kant. Det ger henne näring i livet att få se, och stötta det feminina i mig. Hon blir glad av att gå ge och dela min eufori över en glittertopp.

Det är heller inte sant att det feminina kommer ifrån en osäker plats. Goodbye mindfuck.

Jag blir glad av att sätta på mig fina kläder. Kan börja gråta av tillfredsställelsen i att sätta guldkant på en ram. Jag känner glädjen av en anledning, glädjen visar vägen mot vad som är hemma för mig. Något jag älskar kan inte vara fel, det jag älskar kan ge och förtjänar att hyllas.

Kläder som uttryck har jag fått med mig hemifrån. Där är alla undercover konstnärer med fingertopskänsla och tycker därför det är kul.. Jag hatar att organisera- det är därför jag inte gör det. Simple as that.

I helgen gick jag loss när jag insåg det. Provade mina nya kläder med mig själv i sovrummet och lät Deborah pyssla på i trädgården och servera mig mat och drinkar med gott samvete. Jag såg på henne att hon hade det minst lika bra som jag.