Vi är varandras healers

Hej darligs.

Låt oss prata healing. Begreppet har landat i mig. Det vackra, underbara, läkande och expanderade ordet healing. Läkning. Att vara med det som är, låta det passera och se hur vår värld och verklighet vidgas och expanderas efter det. Rida ut stormen och andas friheten som kommer efter det. Det är det största som går att uppleva, addera gemenskap och stöttning ifrån andra och du är i meningen med livet.

Men vad är healing? Jag har levt i en verklighet där jag trott att healing är att själv stå kvar och vara i det som är till varje pris. Möta känslan av ensamhet fullt ut. Vara i den och göra den till din vän. Möta vreden. Sorgen, längtan, frustrationen, ångesten. Vara i allt. Du går igenom stormen och håller om dig själv. Ju mer det svider ju större nytta gör det. Jag tror fortfarande på att det delvis är sant. Vi behöver våga stå kvar i det som är och dansa med det. Expansion, utveckling och förändring gör ont men vi behöver inte vara i det och rida ut stormen själva. Radikalt möta det som gör ont på egenhand. Jag har trott det och piskat mig själv med att trygghet genom andra inte är något som egentligen är ett verkligt behov. I den bästa av världar, i stunder av klarsynt helt så kan vårt vuxna jag hålla våra inre, förtvivlade barn i handen men att vägen dit är att även bjuda in andra att vara med. Men tryggheten vid vår sida vågar vi se mer, möta mer, vara mer.

Jag har senaste tiden landat i att healing är att få uppleva och skapa det som vi tidigare i livet saknat. Har du aldrig känt dig hörd som liten, då behöver du får uppleva motsatsen i ditt liv som vuxen. Har du behövt få stå på egna ben som liten, då behöver du uppleva gemenskap för att få den delen av dig att känna ro. Är ni med på hur jag menar? Det som gjorde ont och gör ont behöver få bli omvänt, överbevisat. Låta våra skuggor och smärtor få bada i motsatsen tills allt är upplyst. När den delen av dig har fått fäste, har fått gro växer en grund och en trygghet upp inom dig som får livet att kännas mjukare, enklare, vackrare och det finns en ro. Så jävla vackert.

Sen jag landade i det vill jag bara ge Deborah allt hon aldrig fick känna som liten. Ge henne den tryggheten hon behöver för att våga expandera och gå mot sina drömmar och sitt syfte. Vi vågar mer när vi får uppleva att En trygg famn finns att backa hem hos.

Vi är alltså alla varandras healers. Vi kan alla bidra med att hjälpa varandra att få uppleva det vi innerst inne längtar efter. Hjälpa varandra att förverkliga och förkroppsliga våra inre barn längtan. Känner mig pepp på att skapa det för mig själv och låta omvärlden få vara med på min resa och bli mina healers.